/ Allmänt /

Ett öga rött

Jag läste en väldigt bra bok en gång av Jonas Hassen Khemiri och hörde en av hans föreläsningar. Boken hette ”Ett öga rött”, men jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig hur det skulle kunna vara. Jag menar … att ha ett rött öga. Nu vet jag.

I lördags var jag ute i trädgården och skulle plantera ut det sista från växthuset. Solen sken och det var allmänt härligt, trots pollenanfallen. Jag skulle just gå in för att börja med maten och resten av gårdsfolket var ute på vift. Då får jag se lite ogräs, som jag inte tyckte om.

Vi har ett enormt stort rabarberstånd som hänger över alla träsarger i den delen av trädgården där vi har kryddorna. När jag då ska kliva över sargen och ner på plattorna som går mellan de olika delarna missbedömer jag avståndet mellan min Foppatoffelbeklädda fot och trävirket. Jag tappar balansen och faller framstupa ner mot kanten på en rabatt och skifferplattorna.

Under dessa få sekunder hinner jag tänka en del. ”Jag får inte ta emot mig med händerna för då bryter jag handlederna, skydda tänderna och slå inte tinningen i sargen, för då behöver det nog inte betalas ut någon pension till mig”. Sen ”det där var väl onödigt”.

Jag slog pannan i ett hörn med en stolpe och några träplankor (kollade igår och det var hur trasigt som helst = starkt pannben) och fortsatte med ansiktet först ner i skifferplattorna. Ena axeln och knät fick sig en smäll och jag blödde, fast inte särskilt mycket. Jag svimmade inte av utan flög snarare upp och in för att se hur illa det var.

Jodå tack. Det var världens bula i pannan som jag tryckte en ispåse mot efter att ha tvättat av mig lite. Sen lagade jag mat med ena handen och tryckte ispåsen mot pannan med den andra. Multitasking på hög nivå. Efter maten la jag mig en stund, eftersom jag hade ont i huvudet.

På kvällen var bulan i pannan borta, men på söndag morgon hade den flyttat sig ner över ögat så jag såg ingenting för ögonlocket var som en boll. På söndag eftermiddag var bulan under ögat. Blå-lila-röd och på väg neråt. Ögat rann och jag fick badda med vatten för att få upp det.

Igår åkte jag med B till jobbet och under dagen hände det fler grejer. Det blåa spred sig till området under det andra ögat och jag fick ett mycket intressant utseende. Nu vet jag hur boxare känner sig och vad ”igenmurat öga” egentligen är.

 

Jag besökte vårdcentralen på eftermiddagen och fick mest sympati. Sen fick jag färdtjänst hem av min man. Som inte är en kvinnomisshandlare, utan mest tycker synd om mig för att jag ”lyckas” skada mig på de mest finurliga sätt.

Så … lyft på fötterna och släng era Foppatofflor.