Kul tur
Mitten av oktober och det känns som om dagarna bara springer i väg. Det finns alltid något att göra och just nu är det att kratta löv, höstgräva grönsakslanden, ta in kvigorna (vilket är ett kapitel för sig) och så veckans höjdpunkt, onsdagens utebad inklusive ingefärsshot.
Ibland har jag funderat på hur det var för hemmafruarna i början av 60-talet och om det inte blev trist i längden. Nu fattar jag att de givetvis hade fullt upp. Idag finns så många hjälpmedel som underlättar ett hushållsarbete, men ändå känner jag att jag inte riktigt hinner. Det är samma sak med mitt arbetsliv. Jobba hela dagen, maken på tjänsteresa i Norge, hämta något barn på ”dagis” som det hette då, hem, laga mat, ut i ladugården, kanske baka, städa, tvätta, läxor, förberedelse för nästa dag, aktivitet för något av barnen … men man hann på något vis ändå. Fattar inte!
En kul tur gjordes också i veckan. Kultur-tur om man så vill.
Västra Värmland var det som lockade. Klässbols linneväveri, detta fantastiska ställe med ett utbud av allt man kan önska. Snabbstopp på Schützers tenn- och silversmide, där han berättade om de stenar han använder i smyckena. Därefter lite shopping i vackra Arvika, lunch på Gate gästgiveri och till sist Rackstadsmuséet. Där fanns också en extra sevärdhet, utöver Christian Eriksson, Gustaf Fjaestad och de andra storheterna, den 101 år gamla mattan Träda som ritats av Maja Fjaestad för Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Det var en folkhögskola, aktiv 1925-1954 och framför allt inriktad på utbildning av kvinnor. Det var en helt makalös skapelse. I utställningen fanns tackbrevet från initiativtagaren Elisabeth Tamm. Jag besökte Fogelstad 2004 och blev helt tagen. Första riksdagskvinnan Kerstin Hesselgren ”fostrades” där och här fanns dåtidens kändisar, Elin Wägner, Alexandra Kollontay och Moa Martinsson, läkaren Ada Nilsson, lärarna Honorine Hermelin och Ebba Holgersson och konstnären Siri Derkert. Det handlade främst om att ge kvinnorna, som nyss fått rösträtt, en möjlighet att ta vara på sina medborgerliga rättigheter. Då fick jag också idén om att använda Ebba Holgerssons tankar om praktisk kommunkunskap till att starta låtsaskommuner i samhällskunskapen. Det blev många kommuner genom åren, där rollspel var modellen och ett annat sätt att få inblick i politiska ärenden var syftet. Många upptäckte att allt inte är svart eller vitt. Jag önskar att fler kunde fatta det.
Nu inleds sista riktiga pensionärsveckan. Nästa måndag är det dags för vikarie-inhopp och det ska bli lite spännande. Religionskunskap står på lista, så nu blir det lite förberedelser inför det. Dessutom ska den där vrånga kvigan in i ladugården, men hon vill faktiskt inte. Den ena gick in och ställde sig till rätta i värmen. Äter foder och hö och har det skönt. Den andra går utanför och kikar in, skubbar sig lite mot dörrposten, lägger sig utanför för att ha lite närhet till sin kompis, men in??? Där går gränsen! Jag försökte med äppeltricket i under helgen. Klyftor av äpple kan de nästan inte motstå. Det var komiskt att se henne försöka nå klyftorna från sin position utanför dörren. Ett steg in och hon svepte med tungan över golvet för att liksom med magi få den närmsta äppelklyftan att närma sig hennes mun. Tji fick hon. Sen la jag ett spår á la Hans och Greta från dörren in till foderbordet. Hon hade stora betänkligheter mot detta och svårt att bestämma sig hur gott det var med äpple. Var det värt risken att stå med alla fyra benen innanför dörren? Nix. Till saken hör att det på grannens mark finns nötkreatur som kommunicerar med henne och det upplevs också som väldigt intressant. Fortsättning följer.