Rosor av annat slag
Jodå, kvigan kom in till sist. Det krävdes gott hö, lite kross, äppelklyftor, kliande och småpratande tills hon fattade att det kalla regnet utanför inte var ett alternativ. Dessutom var vattenkoppen i hagen borttagen som en extra påtryckning. Nu mår hon så bra där hon ligger och idisslar bredvid sin kompis. Varmt och torrt. Undrar vad som rör sig i hennes lilla hjärna (för jag tror att de har en extra liten de där nöten)?
Veckan som gick? Ja, den gick fort och kretsade runt det vanliga. Göra klart utomhus, förberedelser inför vintern, sy gardiner, laga lite kläder, bada i 9-gradigt vatten (=härligt!), göra lite storkok och pyssla. Jag behöver det där sista känner jag och nu har jag gjort tändrosor. Det borde alla prova! Ni vet, man sparar ljusstumpar för att man har någon galen idé om att stöpa eller gjuta ljus, vilket aldrig blir av. Äggkartonger blir också över om det inte läggs i pappersåtervinningen. Då gör man i stället tändrosor! Det går till så att man klipper/skär isär äggkartongerna så man får ett antal ”skålar” som blir botten på rosen. Sen river eller klipper man mindre bitar som man stoppar ner och formar själva rosen. Sen smälter man sina ljusstumpar i en plåtburk i vattenbad (ta en gammal kastrull!) och fiskar upp ljusvekarna. Sen häller man i lite stearin i botten på rosen så kartongbitarna fastnar. Låt det hela stelna lite och doppa sen rosorna i stearinet med hjälp av en stektång eller liknande. Då blir de lite ”frostiga”. Jag hade blå äggflak som jag använde denna gång, men ska prova med vita äggkartonger och lite röda stumpar som är kvar från fjolårets julfirande. Roligt sätt att återanvända och det blir fina presenter att ta med när man är bortbjuden om man nu inte vill frossa själv i att använda rosorna när kakelugnsbrasan ska tändas.
Fin helg med strålande vacker lördag och sol på näsan, promenad med katt och allmänt mys. På söndagen blev mer av den grå varianten, den som vi är vana vid det här laget.
I dag var det dags för det första vikariatinhoppet och det får jag nog säga gick hyfsat bra. Inte ringrostig alls, utan det var som om jag inte varit ifrån klassrummet en enda dag. Först till Hagfors och sen till Stöllet. Mycket tid på vägen i drygt 20 mil, men rolig samvaro med kollegor och trevliga deltagare som tyckte att det var värt att ta en och annan diskussion om tro, Jesus, kristendomen, Bibeln och annat i samma stil. En bra ljudbok på vägen gjorde det rent njutbart!