Kocko!
Jag har aldrig hört göken så ofta som den här försommaren. Varje dag hörs den från väster, bästergök, alltså! När barnen var små var vi ibland iväg på ”gökotta”, men vad jag kommer ihåg hörde vi aldrig göken. Det är en tradition som också hållits vid liv i USA, där en av mina släktingar berättade om hur de brukade ta kaffekorgen med sig ut tidigt på morgonen och vänta på gökens läte. Häftigt!
I folktron finns göken med som en sorts siare. Östergök är tröstergök, norrgök är sorggök, södergök är dödergök. Det där sista är särskilt läskigt och jag är glad så länge som den inte dyker upp. Det finns en och annan skröna om göken också, som att man fick önska sig vad som helst om man satte sig under trädet där den hojtade sitt ”kocko”. Jag är rätt nöjd med bästergöken jag.
Den vecka som gick bjöd på bad där det var hela 20 grader i vattnet. Det är det ju knappt under högsommaren så det var ganska härligt. Skrivarkursen hade avslutning som sig bör, på Rottneros Park där rhododendronen blommar för fullt. Vilken fantastisk plats!
Den här veckan blir det också en tur dit. Ödetorpets rabatter behöver rensas och jag ska plantera ut bönorna som jag förodlat i växthuset. Ja, jag kommer dit två gånger, eftersom det är avslutning med gruppen från Ukraina också. Det blir lekparksstoj för barnen, fika och sen grillning nere vid Fryken. Kan bli en trevlig dag, förutsatt att det inte spöregnar.
Sen blir det vigslar och annat roligt till helgen och snart är det midsommar!