Mellan hägg och syren
Det var skomakaren som satte upp den lappen på dörren en försommarmorgon: ”Stängt mellan hägg och syren”. Nu blommar häggen och jag ser att syrenbuskarna har stora knoppar. Dessutom är det all time high när det gäller björkpollen, men jag har fått lägga ner knaprandet av Allegra. Jag har mått illa och har haft svårt att äta under dagarna så jag trodde först att jag dragit på mig något skit – jag som aldrig har haft någon kräk-sjuka. Sen läste jag om biverkningarna och insåg att det var tabletternas fel. Så nu får det klia bäst det vill. Hellre det än illamående.
Att hålla på ute i rabatter och växthus blir tyvärr en plåga och jag får ta ganska många pauser för att torka snoken och tvätta ögonen med vatten. Nu får jag lov att bli klar denna vecka, så jag parallellt kan städa huset inför sommarens bravader. Det är lite lättare att vara inomhus även om pollenkornen letar sig in. Fönsterputsaren kommer snart och då vill jag att det ska vara så klart att jag bara kan hänga upp nystrukna gardiner och torka golven. Min son kallar mig för ”städ-Hitler” men jag tar det med ro. Jag gillar inte att det knastrar under fötterna när jag går över golvet och vill helst att det är fräscht på toaletter och i duschar. Fast det är väl olika med det…
I eftermiddag har jag finbesök från folkhögskolan och ska gå med dem genom Askersby, först till soldattorpet och sen genom byn och berätta lite, ta en fika och umgås. Det finns mycket att säga, men jag har försökt banta ner det till begriplighet. Sen får jag också börja fräscha upp Rottneros-visningen också för nu börjar det dra ihop sig (och hopa sig också…). Därutöver finns det uppenbarligen ett uppdämt behov efter pandemin att ingå äktenskap, så nu är det vigslar var och varannan helg. Det innebär ett annat skräckscenario. Tänk om jag blandar ihop dem? Fel namn och fel tid. Hjälp!
Full rulle hela veckan alltså! Visst skulle man, som skomakaren, behöva vara helt ledig mellan hägg och syren…