Sköna maj välkommen!
Maj är den härligaste av månader. Då föds liksom sommaren och allt blir skirt och grönt, det blommar och så kommer svalorna, dessa mästerflygare! Det är till och med så att i gamla tider sågs Kristi Himmelfärdsdag som den första sommardagen. Då skulle man lägga undan vinterkläderna och kvinnorna kunde gå med bara armar (!). Här i Värmland kunde man också börja använda bomullskläder.
Inledningen är Valborgsmässoafton, ett gammalt firande som kom till Sverige under medeltiden. Denna katolska högtid firades till minne av det helgonet Sankta Walpurgis (försvenskat till Valborg) och stammar från Tyskland. Man samlades utomhus och tände eldar, vilket i tysk tradition skedde som skydd mot häxor. Sen kom traditionen med eldar även till Sverige, där det också finns en annan förklaring. Det berättas i historiska böcker om hur ungdomar gick runt i södra Sverige och uppvaktade bönderna, men inte fick använda kyrkklockorna att ringa till samling. Därför tände man istället eldar.
Under 1800-talet blev Valborgsmässofirandet liktydigt med supande arbetare. Detta gällde främst de växande storstäderna, där industriarbetet innebar hårda livsvillkor. Idag är det kanske främst i de stora universitetsstäderna som man kan hitta både eldar, ungdomar och superi. För några år sedan upplevde vi Uppsalas valborgsfirande och det var något i hästväg. Så roligt att se alla gatuaktiviteter, de kreativa ”flottarna” på Fyrisån, glada studenter (dock ingen påtaglig fylla) och en härlig stämning. Jag kan tänka mig att Uppsala-studenterna har haft en fantastisk helg i år, då de äntligen kan fira efter alla pandemirestriktioner.
Bondepraktikan visar med all tydlighet att maj är en viktig månad. Nu ska man bada varmt (jag badar i sjön en gång i veckan, men kan tänka mig ett dopp i bubbelbadkaret också), äta varmt och dricka, nja, kanske främst vatten och man ska använda malört och salvia i drycken (inte särskilt gott om ni frågar mig). Att vandra, köpa och arbeta i eld och sätta barnen i skola är lämpligt under denna tid.
Märkesdagar då? Jo, 16 maj användes här i Värmland som den första betesdagen utomhus för boskapen. ”Peregrinusdagen” kallades den, efter djurens beskyddare (Peregrinus) och här gjorde man också upp eldar för att skrämma rovdjur. På Eriksdagen, 18 maj, verkar det vara en allmän dag för betessådd och var en viktig märkesdag i kalendern. Det fanns ett uttryck ”När Erik ger ax, ger Olof kaka”, det vill säga att om höstrågen går i ax på Eriksdagen kan man baka bröd till Olofsmässan som infaller den 29 juli. Här i Värmland var även 19 maj en märkesdag. Då satte man potatis.
Det blir mycket att stå i alltså! Här har vi i alla fall firat Valborg, dock utan stor brasa och den 1 maj var det skräpplockardag i byn. Mycket plast! Vi har också börjat ta itu med lekparken, som behöver en upprustning. Furorna föll, det krattades och kördes skräp, grillades och grejades. Så många vuxna och barn tillsammans som ville jobba för att få det fint. Härligt!
Nu ska jag flytta ut alla förodlade växter i växthuset, det ska målas på fasaden, sommaren ska flytta in och vintern ska flytta ut – på alla sätt.