Eländes elände-månad
Nu kommer då den månad som jag tycker är värst på hela året (januari kommer som god tvåa). Det är mörkt nästan hela tiden, man vet inte om det ska regna eller snöa, om det är fruset eller blött. För att få lite dagsljus får man försöka pallra sig ut mitt på dagen annars blir man helt förslöad. Inte något att göra ute för nu är alla löv undanskaffade och livet går ut på att mata horderna av småfåglar och jaga bort skatorna.
Nu hoppas jag ändå att veckorna kommer att gå undan fram till första advent. Då tänds alla ljus och det blir lite lättare att leva. Kanske ska jag smyga igång med lite småljus här och där i förtid för att stå ut.
Sen undrar man ju – har alla samma domedagskänsla i denna månad?(Vi har ju domsöndagen också som jag kommer ihåg från min konfirmationsläsning. Det var banne mig inga nådiga ord från predikstolen. Svavelosande eder om förtappade själar som skulle komma till helvetet så det var till att huka i bänken. Jojo. Tror och hoppas att det ser lite annorlunda ut nu.)
Ja bondepraktikan hjälper inte, eftersom den avråder från bad, men se bada kallbad tänker jag allt göra i alla fall. Om man äter varm mat, senap och till detta dricker getmjölk får man ett vackert ansikte. För sent för det! (Dessutom verkar kombinationen ganska vedervärdig).
SÅ det blir till att sträva på och försöka överleva. Måndagar blir det Hagfors och Stöllet med religionskunskap, sen dimper det väl ner en och annan som vill ha lite studiehjälp kan jag tro. Denna vecka ska jag dessutom på trevlig lunch i Forshaga och i slutet av veckan möte med flyktingar från Ukraina och så en helg fylld av skrivarkurser.
Det ska väl gå…