Höstfunderingar
Så har vi då klivit in i den första höstmånaden och visst känns det lite sorgligt. Jag tittar på den stora lönnen och konstaterar att den börjar skifta i färg. Lite röda och gula löv, en orange ton i toppen och det börjar samlas en del lönnlöv på marken. I och för sig är det trevligt. Enligt bondepraktikan blir det en vacker höst om löven faller tidigt. Äpplen och plommon på marken, vissnande blommor och skörd av grönsaker. Dessutom ”den stora höststädningen”. Den börjar detta år lite tidigare, eftersom jag beställt fönsterputsning redan idag! Det ska bli skönt att byta gardiner och börja plocka bort en del sommarkläder, tända ljus och elda lite i kakelugnen. Luften blir hög och klar och det blir lite lättare att andas än det var under den där kvalmiga augustiveckan.
Det värsta med den här tiden är den där känslan av att ljudet försvinner. Kvittret och knastret från svalorna och den kakafoni som kan möta en när man går ut på trappan en sommarmorgon.
Förra veckan bjöd på en och annan överraskning. Jag har haft visningar på Rottneros och på lördag blev det riktigt svettigt. Det var stor fest och societeten skulle gå på tur. Ut ur lunchtältet kliver kungen och drottningen. Till min stora lycka fick jag ta den andra gruppen och kunde pusta ut. Säkerhetspådrag och diskretion, fast nu kan jag ju berätta…
Vad hände mer? Jo, gurkinläggning (hjälp!), svamptur, kallbad, massage och mattvätt samt förberedelse inför kommande vecka. För då är det inte bara start för höstens skrivarkurser, det är också vikariedags. Måndagar, det vill säga alldeles strax, går bilturen till Hagfors och Stöllet för religionskunskap. Jag vet hur trött jag var förra året. Detta år blir det väl ännu värre, men jag är riktigt taggad! Nästa måndag får du veta … då har jag också fått femte Covid-sprutan och mår väl som jag förtjänar.