junedahls.blogg.se

Så är det då dags för det vanliga hamsterbeteendet att ge sig till känna. Det börjar nu med Västeråsgurka som ska omvandlas till Mor Olssons gurka. Det fullkomligt exploderar i planteringen, så jag kanske slår rekordet som är 32 burkar inlagd gurka. Det äter man väl inte upp på ett år, tänker du, men vet du, det gör vi här! Sen är det andra som gärna vill ha och jag unnar dem så gärna. Det är kanske det godaste man kan ha som tillbehör till köttbullar eller stek eller på en leverpastejsmörgås. Receptet kommer här:

2 kg Västeråsgurka skrubbas ordentligt och läggs i en bunke eller stor gryta.

Täck bunken/grytan så gurkan verkligen ligger i saltlaken. Detta ska stå svalt ett dygn.

Häll av saltlösningen och skiva gurkan (ändarna brukar jag skippa). Sen varvas den skivade gurkan med 1 kg strösocker, gula/bruna senapsfrön och dillkronor i samma bunke/gryta igen. Häll över 2,5 dl ättiksprit och täck. Låt stå ytterligare ett dygn. Ingen fara, sockret kommer att lösas upp och det blir mycket vätska.

Sen är det dags att ta fram glasburkar. Det här brukar bli ca 4 medelstora. Jag häller upp hett vatten i diskhon och häller i lite Atamon, så burkar och lock får ligga där en stund. Sen använder jag en stektång och fördelar gurkan i burkarna, häller på ättiklösningen ända upp och skruvar på locket. För att det ska bli riktigt tätt vänder jag upp och ner på burkarna och ställer tillbaka dem i diskhon en stund. Då är det ganska säkert att det inte börjar mögla om man har en lite fuktig jordkällare. Den här gurkan ska alltså förvaras svalt och efter så där en 14 dagar har Mor Olssons gurka mognat så man kan börja äta.

 Nu är det inte bara gurkan som ska tas om hand. Min grönkål är fantastisk och nu äter vi så mycket vi kan av den i sallad, paj, rostad som tillbehör … ja, på alla sätt vi kan räkna ut. Det är så gott! Den behöver också skördas för att frysas in. Det här vill jag äta hela vintern.

Roliga besök har vi också haft i veckan och i lördags var det äntligen dags för Västanå teater i Berättarladan och Körkarlen. En ruskig historia. Jag var så nyfiken på hur man hade löst problemet med David Holm och hans själ, men det var riktigt underfundigt. Ja, allt var precis så där underbart som det kan bli en sommardag i en lada när en riktigt bra historia blir berättad. Till råga på allt hade vi också köpt till smakboxen från Kulinarika. Det var härliga kombinationer som gav lite mer lust att experimentera.

Så om ni inte redan har gjort det – se Körkarlen och glöm för all del inte smakboxen.